Tankar hit och dit

I’m fighting a war inside my head every single day

Och jag undrar hur det är och hur det känns med inre frid. För att den tiden var för länge sen och för att dom stunderna idag känns overkliga för mig. Mitt liv fram till 17 års ålder känns overkligt, övermäktigt och bara så jävla långt borta. Det är alltså det friska som känns overkligt och alldeles för övermäktigt. För att min verklighet med den psykiska ohälsan, den har
gått och blivit en vana. Ett flertal dåliga ovanor som jag vant mig vid. Och jag tror att de är så jag stått ut och så som jag än idag står ut. Att det är så jag överlevt timme efter timme, dag efter dag och år efter år.
Men jag tror på att de kommer en gräns, en gräns för hur mycket man står ut i. En gräns för hur mycket man accepterar och överlever. Jag tror att jag börjar närma mig den där gränsen eller jag har nog balanserat där länge nog nu. Med det sagt ska jag inte dö, jag ska överleva den här gången också. För att jag tror på att det en dag kommer kunna bli så där bra igen. Bli sådär som jag idag drömmer om att kunna leva. Min dröm är liksom bara att få leva med inre frid igen, jag begär inget mer. Med inre frid tror jag att saker och ting faller på plats. Om inte på en gång, men under en tid som är värd att ta sig igenom.

/Madelene – fordinegenskull

1 thought on “I’m fighting a war inside my head every single day

  1. Nog finns det en gräns för hur mycket man orkar med och klarar av. Min kom för ett tag sedan efter allt för många år av psykisk ohälsa. Varje dag mer eller mindre ett kaos och dåliga vanor. Försöker hitta det lilla som gör livet värt att leva och kämpar på, sakta, steg för steg. Leva med inre frid är allt jag önskar mig med. Vet inte när jag gjorde det senast! Btw, utflyttad från Krokom. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *